Personalfest

Jag jobbar på ett statligt bolag där vi en gång per år brukar bli bjudna på en fest. Igår var det dags igen. Kvällen inleddes med en konferensdel där vår VD och andra diverse celebriteter var inbjudna. Detta skulle också vara en stund där vi fick chansen att ställa ledningsgruppen mot väggen. Knivar slipades, frågar filades på. Nu skulle vi kunna ställa dem till svars. Det har nämligen fungerat under all kritik den senaste tiden. Jag jobbar med något som finns över hela världen. Det är ett slitigt jobb, både psykiskt och fysiskt. Över hela världen är det vanligt att man står 45 minuter innan du får rast. Ibland kan det bli en timme. Om det är extremt mycket att göra kan det i undantagsfall bli att man står 90 minuter i taget. Hos oss funkar det inte riktigt så. Hos oss står man 90 minuter i vanliga fall och upp mot 3 timmar om det är mycket att göra. Detta leder till en mängd sjukskrivningar vilket företaget borde förlora pengar på. Ledningen har dock inte verkat se problemet. En annan sak som man kunde avhandla var vår lön. Vi har ett jobb som enligt en undersökning i Metro har en av de 10% sämsta lönerna i Göteborg. Detta för ett nattjobb. Det fanns alltså en del att prata om. Frågedelen var dock inte riktigt utformad som man kunde hoppats. Det bestod av klara frågor som konferenciern ställde till ledningen, med andra ord frågor som de fått god tid att förbereda sig inför. Ett av de roligaste svaren var när en personalsnubbe svarade på varför vi har så hög personalomsättning (vi har legat runt 25% länge dock har det minskat kraftigt i år). Svaret bestod i hur mycket bättre allt har blivit med tanke på hur mycket det har gått ner. Fråga dig varför det har gått ner. Det finns inga andra jobb i Sverige 2009!!!!! Vi fick efter det också reda på att vi gjort en enorm vinst i år, att företaget går bättre än någonsin och att vi ligger mycket bra till. Hur ska vi fira det? Bonus till de anställda? Nej vi fick reda på att det behövs sparas. Med andra ord förmodligen ännu längre svingar. Ridå!

Nu har jag gnällt färdigt för efter detta blev det faktiskt en riktigt bra kväll. Vi hade några timmar på oss innan personalfesten skulle inledas på stora teatern runt 8 på kvällen. Vi använde den tiden till att sätta oss på Ches Amiz för några prepints. Jag fick hybris av att ha cash på mig och beställde genast in 9 öl och en vin då sällskapet bestod av 9 män och 1 Roger. Det blev en runda till innan storan intogs. Kvällens tema var schlager. Schlager! Varför kunde inte temat vara deprimerade män med gitarr? Eller skäggiga män med akustisk gitarr. Schlager hamnar rätt långt ner på min lista över musikstilar jag gillar. Någonstans i botten mellan barnvisor och heavy metal. Trots det var det en riktigt kul kväll. Speciellt när vi tvingade DJ:n att spela Jag är en vampyr. Då fylldes dansgolvet av mig och Kristoffer. En sång fick vi i alla fall. Mycket öl, goda vänner och kungs dansande gjorde det lyckat. Fram tills jag blev beskylld för att vara en lögnare som försökt blåsa en viss person på 200 kronor. Helt otroligt!!

Nu är det dags att jobba 10 timmar. Det känns oerhört inspirerande! Speciellt en kväll som denna när man inte riktigt vet om man är en stadgad man längre eller ej.

Dagens låt: Jag är en vampyr - Markus Krunegård