Rån med mera.

Detta blogginlägg var tänkt att det skulle handla om en rolig svensexa och en halvt magisk söndagskväll. Det överskuggades dock lite lätt av att tre nötter med kniv ville ta mina pengar, min mobil och min manlighet ifrån mig (metaforiskt talat, de försökte som tur var aldrig hugga av slangen för att ta med som souvenir).

Lördagen var som sagt svensexa och jag hade stått för spritinköpet. Ingen idé att snåla tänkte jag och köpte 48 öl plus en flaska sprit som vi var fem att dela på under ett par timmar. Det slutade ju inte helt oväntat kul. Efteråt, på vägen mellan buss-stationen i Tibro och mina föräldrars hus, precis när man är som mest ensam och eländig i regnet, ringde Kristoffer och fick mig laddad på söndagsutgång genom att flitigt citera Krunegård. Söndagen skulle bli legendarisk.

Den svarta söndagen började med att blåvitt förlorade. Trots det lyckades det vända och bli en riktigt kul kväll, mycket tack vare ett nytt kul quiz och mycket öl på diverse sunkbarer. På Chez träffade jag en vansinnigt söt tjej som jag fick numret av. Skulle det vara den kärlek jag letat efter? Det får vi aldrig svar på eftersom jag bara hade hennes nummer i 10 minuter innan min mobil blev stulen.

Jag har dragit historien om rånet många gånger nu men man kan väl säga att det kändes rätt lugnt förutom att de hade framme knivar och verkade helt stenade. Lite otäckt var det allt och det kommer kännas när jag ska hem efter jobbet i natt. Eftersom jag inte orkar dra hela storyn igen så kommer jag istället återberätta rånet som olika kändisar skulle refererat det.

Först ut är Ralf Edström som berättar om rånet.

"Här kommer tre killar med kniv och det är Råååååån. Åh vad gött. Det var ett himla konstigt rån det här, rånarna kommer från västersidan med högerkniven och rånmannen tror.. och rånmannen... Det ska bli intressant, det är kul. Det kan bli väldigt blodigt framöver. Och där åker andra kniven fram och det är råååååån. Håhåhåhåhåhå. Vilket rån! Vilket rån, vilket rån, vilket rååån!! BEEEH!"

Nästa person att bevittna, och kommentera, rånet var vraket sparven.

"Så jävla uselt!! Råna, råna, RÅNA!! Lätt att råna Kristoffer och Mathias din jävla sopa. Knivrånet är över. Prestera, prestera!"
Därefter blev sparven förhörd av en polis.

- Du har sett ett rån på tre år, du verkar väldigt upprörd?
- Katastrof, det är fullständig katastrof. Det går att råna småpojkar som Kristoffer och Mathias men när man möter någon med lite mer kilo, som till exempel Micke, då funkar ingenting längre. Det är katastrof. Och det är egentligen inte rånarnas fel, det är samhället som gjort att dessa rånare finns. Det är katastrof.
- Men du riktar vreden mot rånarna?
- Ja, för att de borde ta sitt ansvar och börja med pistol.
- Men är inte det väldigt tidigt när man är åtta år?
- Jo kanske, men jag vill ha ett blodigt rån som jag en gång har haft. Jag vill inte ha en 7-, 8-, 10-åring.
- Kanske inte så konstruktivt att stå och gapa såhär?
- Nej men jag säger vad jag tycker här och nu. Jag tänker inte skriva nåt mejl eller ringa, framförallt eftersom mobilerna blev snodda så man inte kan ringa längre, utan jag säger här och nu vad jag tycker.


Ja efter den lilla föreställningen har turen kommit till Hegerfors att beskriva rånet.

"-Ja han säger ju här rånaren att det var för att han var bögjävel och hade sån liten kniv som han tog mobilerna.
-Jag tror inte vi säger det ordet längre..
- Nej, förlåt, äckligt fanskap."

Det var det äldre gardet det. Nu är det dags att gå över till den nya generationen, nämligen Niclas Bäckström som här ger sin syn på rånet.

"- Efter rånet fick jag mobilerna av två rånare.
- Hur kändes det då?
- Det var skön............t.

- Hej rånarn, du hade fan en mobil till mig"

Nu ska tennisspelarna visa att de är bättre på att spela tennis än på att poetiskt beskriva ett rån. Här har vi Mats Wilander.

"Jag går, mitt ibland gamla och unga byggnader, i Vasa. Framför mig står en port, med tre rånare ståendes vid dess fot. Snart ska de kämpa för att få råna saker till ett värde av 40 kronor. Jag tilltalar dom, precis när jag ska gå förbi de runda byggnaderna tar de tag i mig. Plopp lät det. Samtidigt som en kniv far upp ur fickan. Liksom den hade legat där i fickan och väntat på att hämnas. Hämnas på att rånarna inte kan tillfredsställa sina kvinnor på grund av sina förvridna penisar. Kniven hänger i luften ett tag, hotfullt nära min kropp. Plötsligt vänder den och pekar mot min arm. Jag hinner inte undan. På gatan ligger också fem löv. De bildar en onödig massgrav. De flesta rånare har en mamma som är en pappa."

Efter det kan man bara säga en sak. Tack Mats.

Det finns chans att fler mer och mindre kända personer kan få ge sin syn på rånet vid ett senare tillfälle.