torsdag 14 april 2011
Matchrapport for dummies
Matchen började. Det blev 4 mål. Matchen slutade. Jag var sämst och guds gåva till kvinnan, Filip, var bäst.
måndag 11 april 2011
Seriepremiär i korpen
Äntligen var det så dags. Efter månaders laborerande med laguppställningar, efter tusentals rykten och spekulationer om nyförvärv, efter klackens uppbyggda förväntan att få se sina vita hjältar i en högre serie visade det sig till sist att allt var som vanligt. Laguppställningen bestämdes efter vilka som var först på plats (jag visste detta och lyckades på så sätt smita från min självklara plats på bänken), det var samma gamla ansikten och ganska så liknande usel kvalité på motståndet. Allt var helt enkelt som förr förutom en sak, jag hade under uppehållet lyckas att försämra min position som sämst i laget till sämsta fotbollsspelaren i hela företaget, Von Essen och Leyland inkluderade.
Jag var som sagt tidigt på plats och tillbringade en kvart eller så med att sparka på en plastboll i sällskap av Wilde (som inte heller platsar på idrottsliga meriter och därför ser till att vara i tid). En efter en droppade laget in. Glädjen blev som störst när man såg Pontus, Glyn och den enormt sexiga Filip då dessa tre herrar är de enda i laget som överhuvudtaget kan spela fotboll.
Bland det mest intressanta man kan se inför en match i korpen är hur olika deltagarnas uppvärmning ser ut. Några står och raggar på kollegorna, några andra står i en ring och röker, Henning försöker få till rätt boyband-frisyr och resterande springer efter en boll som ingen av dem kan behandla ändå. Det finns dock ett undantag på uppvärmningsritualen och det är nyss nämnda sexgud Filip. Här var det en sådan avancerad uppvärmning så korpen har aldrig skådat något liknande. Det var rusher, grodhopp, indiandans och hela paketet. Jag kan ge mig fan på att jag såg honom genomföra prologen av West Side Story med för att mjuka upp lederna. Så var han den enda som orkade springa mer än 100 meter på hela matchen också.
Matchen skulle börja och jag fick tack vare min tidiga ankomst starta på topp. Med mig i anfallet hade jag en nykomling som ser ut som en blandning av detta och detta. Tyvärr påminde hans teknik mer om det sistnämnda. Resterande laguppställning hade jag inte koll på mer än att Filip (har jag nämnt att han ser ut som Brad Pitt fast med snyggare kropp?) var på bänken. Därför tog jag mitt ansvar och bytte efter cirka 35 sekunder. Sanningen var att på den tiden hade jag redan hunnit med att missa bollen tre gånger, sparkat till domaren och sprungit en sträcka motsvarande en tusendels maraton vilket ledde till att jag nästan fick hjärtflimmer. Laget och hejaklacken var extatiska över att se bytet som förbättrade laget med ungefär 975%.
Matchen började med en orgie i felträffar och motståndarna, som började som på räls men snart spårade ur, skapade visst tryck i CC:s straffområde.
Henning gjorde förresten bicykleta idag (ja, jag har blivit mutad för att skriva det).
För er som inte förstod ordvitsarna förut var det alltså SJ vi mötte.
Några gånger lyckades vi dock komma runt på kanterna och där var alltid Crouch farlig på huvudet då han är så lång att han utan att hoppa kan göra helikoptern mot ribban på ett 11-manna mål. Försvaret kändes ok. Hesam stod rätt, Otto var lite darrig men lyckades oftast på nåt sätt få iväg bollen, Wilde löpte nästan som en hel Filip och Olsén.. Olsén.. Ja Olsén såg i alla fall bra ut.
I mitten av halvleken fick vi ett inkast vid mitten av planen. I korpen gör man insparkar istället för inkast vart bollen än försvinner. Detta var något som SJ, för dagen i äckliga svartgula dräkter, hade väldigt svårt att hålla koll på. Henning däremot hade full koll på både regler, boll, westlifes nya singel samt Filips löpning. Därför friställdes Filip helt mot en målvakt som gjorde sig så liten han kunde. Filip kunde nu enkelt placera den till vänster eller till höger om målvakten. "Äsch tänkte Filip, jag gör som jag gör med tjejerna" och så drog han upp tröjan och visade sin välformade mage. Mycket riktigt gjorde målvakten precis som tjejerna och särade på benen för denna muskulöse Adonis och precis som med tjejerna gled den in med visst besvär. 1-0 till lag CC vilket var helt oförtjänt.
Domaren som dessförinnan mest hade utmärkt sig genom att vi hittade honom sovandes runt mittplan mitt i halvleken bestämde sig för att nu ska jag göra som i allsvenskan och se till att synas lite. Därför blåste han resten av halvleken för offside så fort någon kom närmre målet än straffområdet. På så sätt slapp han springa alltför långa sträckor. Trots detta lyckades SJ på något sätt placera bollen i mål. Jag utesluter inte att det var mitt fel även då jag för tillfället låg i fosterställning utanför plan. Stort jubel för deras hejaklack som bestod av mestadels främmande människor vilket nästan alla lags hejaklackar gör, vår egen undantaget.
Det mest spännande som hände i första halvlek var när Pontus blir nedsparkad och en kollega rusar in för att börja slåss med motståndaren. Detta dessutom med en hund i släptåg som inte visste vad som pågick men tyckte det var roligt att så många var så engagerade över något. Av respekt för denna person tänker jag inte berätta vem det är men jag kan säga så mycket som att han är den enda på Casinot som behöver boka extra flygstol för sin näsa när han sk ut och resa. Dessutom hyser han en hel del likheter med denna figur. Jag hyser också starka misstankar om att meningen med utbrottet inte var att skydda Pontus utan mer var för att få slita av sig tröjan som mannen i klippet. Personen ifråga har nämligen en förkärlek för att visa upp sin underbara överkropp. Dock hann han inte mer än försöka dra av sig jackan innan han snurrade in sig i hundens koppel och ramlade rakt in i en stolpe och svimmade av. Hunden förstod fortfarande inte vad som pågick men nu tyckte han det fick räcka med uppståndelse för en dag och gick istället och la sig hos sin matte som för övrigt är en urusel tippare. Domaren som passerade bäst före datum ungefär när Hitler marscherade in i Polen blåste av halvleken 5 minuter för tidigt och gick för att ta på sig glasögonen vilket han inte kunde använda så bra då han helt saknade ögon.
Andra halvlek började med att jag hade hittat min rätta plats, bänken. Det är allmänt ganska hafsigt spel och premiärnerverna lös igenom. Efter ett tag får jag hoppa in och står mest och hänger med domaren som var den enda på plan med sämre kondition än mig, vilket i hans fall faktiskt är förståeligt då han faktiskt varit död de senaste 10 åren. Hörseln funkade dock tydligen ändå då han istället för att se när det var frispark lyssnade efter när någon skrek, då blåste han frispark. Jag försökte ta fasta på det och gjorde det högsta skriket jag kunde uppbåda i en duell bara för att se att domaren då hade gått och satt sig i en bil istället som han trodde var en hörnflagga.
Vi började nu ta över mer och mer och Pontus startade ett anfall där han spelade ut till Arman. Arman som nästan var bakom mål och således aldrig kunde gör mål från sin position tittade upp och såg en skrikandes Pontus stå helt fri 5 meter från ett helt öppet mål. Pontus ska fan inte tro han är nåt tänkte Arman och försökte istället skjuta via två försvarare, domarens visselpipa och målvaktens högra öra in i mål. Det gick nästan men istället träffade den målvaktens vänstra öra i slutskedet och studsade därför ut till hörna. Jag vände mig om och såg på Pontus som hade mord i blicken. Som tur var är han en väldigt väluppfostrad kille för jag kan säga om Pontus hade varit Zlatan i det läget så hade Arman fått äta genom ett sugrör resten av livet. Det kan inte vara lätt att resa utomlands med bröderna Raftari för jag har aldrig sett någon av dem lämna ifrån sig ett enda pass.
Det blev istället hörna och Arman revanscherade sig genom att slå den så pass perfekt så det blev mål. Jag stod bredvid Goran i straffområdet och sa åt honom att springa mot första stolpen. Han gjorde mycket riktigt detta och mer än så. Han slängde sig och språngnickade in bollen förbi en panikslagen målvakt som nog aldrig mer vill se 3 meter bosnier flygandes mot sig.
Strax efter detta utnyttjade jag och Crouch ett misstag av SJ:s mittbackar och gick till ett anfall som mest bestod av att fippla sig fram. Detta gjorde vi dock så bra så Crouch fipplade bollen till mig som nu stod med bollen framför mina fötter endast två meter från ett öppet mål. Jag försökte mig på ett stenhårt vristskott i det öppna målet men sparkade i marken, stukade foten och bollen åkte på något sätt bakåt. Jaha, syndabock igen tänkte jag. Allt är verkligen som vanligt.
Än värre blev det 5 minuter senare när SJ kvitterade till 2-2 via ett mål som kan varit Ottos eller försvarets fel. Något där emellan är nog det minst troliga.
Efter 2-2 bestämde vi oss i båda lagen att matchen kunde vara slut där. Domaren kunde inte blåsa av för han hade vandrat iväg för längesen och återfanns inte förrän en vecka senare på ett hem för senildementa människor över 150 i Flen.
Matchen slut och glada miner hos de flesta. Det är roligt att spela fotboll. Glada miner hos de flesta förutom Arman som asförbannad väser ut sig det redan klassiska citatet: "När fan ska folk fatta att vi måste sluta spela så jävla engelskt och slå långt? Vi måste köra mer kortpassningar! Vi spelade såhär brittiskt förra året och det funkar fan inte!!!"
Detta är roligt på många sätt.
1, Att spela långt skulle vara att spela engelskt var något som kanske gällde för 20 år sen men knappast gäller nu när Premier League är världens bästa liga.
2, Att vi skulle klara av att spela med kortpassningar är ungefär lika troligt som att jag kommer gifta mig med Natalie Portman. Vårat rekord för antal passningar inom laget ligger på 1 och den var helt omedveten.
3, Vi vann vår serie förra året. Vilket spel vi än hade verkar det som det funkade ganska bra.
Som vanligt ska också spelarbetyg delas ut.
Skalan går mellan 1 och 5 där 1 = Usel och 5 = Division 6-klass.
Otto: 2
Släpper enbart in två bollar och plockar ner en del inlägg men ger ett något virrigt intryck idag. Står dock för dagens roligaste händelse när han räddat ett skott som han släpper en liten retur på men sen inte kommer åt då han inte lyckas ställa sig upp utan måste krypa fram mot bollen. Såg oerhört komiskt ut.
Wilde: 3
Bra kondition och bra vilja och dessutom jävligt snygg kille med snygg tjej. Bör kanske hålla sina passningar till max en meter långa. Eller ännu hellre, bryt bollen och spring sen därifrån och låt någon annan passa.
Goran: 4,5
Springer kopiöst trots att han har det svårt att få tillräckligt med syre där 3 meter upp i atmosfären. grym på huvudet och kryddar med ett riktigt klassmål idag.
Hesam: 3
Bryter många anfall innan till sist råkar springa in i Otto och därmed fick befarat brutet revben. Norrmän ska man inte ge sig på i onödan.
Olsén: 1,5
Egentligen tycker jag att han förtjänar minst en trea idag men han har fått 1,5 varje matchrapport med motiveringen att han ju i alla fall är fin att titta på och jag är inte den som ruckar på traditioner i onödan.
Arman: 2
Sköter sig helt ok men får massa minus för hans försök att skjuta från dödvinkel när Pontus står helt sopren framför mål.
Maycoll: 2
Gör inte skäl för sitt namn utan idag borde han kanske hellre hetat Nollcoll. Men han kämpar på och sliter hårt. Får dessutom tvåan för att han en snygg flickvän.
Henning: 4
Gör en riktigt bra match idag med assisten till första målet som lök på laxen. Bidrar dessutom med mycket glädje då jag nog aldrig sett Henning utan hans påklistrade Pepsodent-leende.
Utternäs: 3,5
Är riktigt duktig stundtals idag och tar många initiativ. Blir duktigt trött på slutet. Kanske dags att sluta röka?
Pontus: 4,5
Springer något helt sjukt mycket och kämpar och sliter. Försöker vara häftig genom att vara den enda som spelar i mössa trots att det är sol och 32 grader ute. Ger inte motståndarna någon lugn stund utan ligger ständigt och skaver på deras hälar. En äkta Håkan Mild med andra ord. En liknelse jag är säker han kommer uppskatta som det gaisarsvin han är.
Filip: 5
Jag hade bestämt mig för att ge Filip femman redan innan matchen startade. Är man så snygg kan man inte få mindre. Springer dessutom lika mycket som Pontus men har dessutom teknik till det. Fantastisk spelare.
Glyn: 3
Vägrade spela i försvaret med anledningen att han var för gammal för att orka försvara. Vi andra förstod inte riktigt logiken i det men så var det med det. Gör en, med Glyn-mått mätt, ganska alldaglig match idag.
Robin "Crouch": 3,5
Imponerar på undertecknad idag med starkt huvudspel och mycket frenesi. Borde fått en assist när han spelar fram mig till öppet mål vilket jag som sagt missar. Tappar däremot en poäng på grund av att han spelar i lila skor och hårband. En match till med den outfiten och jag kommer kapa honom i knähöjd själv.
Armans kompis: 3
Jag kom precis på att han var med idag och jag minns inte ett skit av hur han var på plan så det får bli en trea.
Jag själv: 0,1
Lyckas alltså vara ännu sämre än förra året vilket är en enorm prestation i sammanhanget. Får ändå en tiondels poäng för att jag har vett nog att byta ut mig själv flertalet gånger.
Jag var som sagt tidigt på plats och tillbringade en kvart eller så med att sparka på en plastboll i sällskap av Wilde (som inte heller platsar på idrottsliga meriter och därför ser till att vara i tid). En efter en droppade laget in. Glädjen blev som störst när man såg Pontus, Glyn och den enormt sexiga Filip då dessa tre herrar är de enda i laget som överhuvudtaget kan spela fotboll.
Bland det mest intressanta man kan se inför en match i korpen är hur olika deltagarnas uppvärmning ser ut. Några står och raggar på kollegorna, några andra står i en ring och röker, Henning försöker få till rätt boyband-frisyr och resterande springer efter en boll som ingen av dem kan behandla ändå. Det finns dock ett undantag på uppvärmningsritualen och det är nyss nämnda sexgud Filip. Här var det en sådan avancerad uppvärmning så korpen har aldrig skådat något liknande. Det var rusher, grodhopp, indiandans och hela paketet. Jag kan ge mig fan på att jag såg honom genomföra prologen av West Side Story med för att mjuka upp lederna. Så var han den enda som orkade springa mer än 100 meter på hela matchen också.
Matchen skulle börja och jag fick tack vare min tidiga ankomst starta på topp. Med mig i anfallet hade jag en nykomling som ser ut som en blandning av detta och detta. Tyvärr påminde hans teknik mer om det sistnämnda. Resterande laguppställning hade jag inte koll på mer än att Filip (har jag nämnt att han ser ut som Brad Pitt fast med snyggare kropp?) var på bänken. Därför tog jag mitt ansvar och bytte efter cirka 35 sekunder. Sanningen var att på den tiden hade jag redan hunnit med att missa bollen tre gånger, sparkat till domaren och sprungit en sträcka motsvarande en tusendels maraton vilket ledde till att jag nästan fick hjärtflimmer. Laget och hejaklacken var extatiska över att se bytet som förbättrade laget med ungefär 975%.
Matchen började med en orgie i felträffar och motståndarna, som började som på räls men snart spårade ur, skapade visst tryck i CC:s straffområde.
Henning gjorde förresten bicykleta idag (ja, jag har blivit mutad för att skriva det).
För er som inte förstod ordvitsarna förut var det alltså SJ vi mötte.
Några gånger lyckades vi dock komma runt på kanterna och där var alltid Crouch farlig på huvudet då han är så lång att han utan att hoppa kan göra helikoptern mot ribban på ett 11-manna mål. Försvaret kändes ok. Hesam stod rätt, Otto var lite darrig men lyckades oftast på nåt sätt få iväg bollen, Wilde löpte nästan som en hel Filip och Olsén.. Olsén.. Ja Olsén såg i alla fall bra ut.
I mitten av halvleken fick vi ett inkast vid mitten av planen. I korpen gör man insparkar istället för inkast vart bollen än försvinner. Detta var något som SJ, för dagen i äckliga svartgula dräkter, hade väldigt svårt att hålla koll på. Henning däremot hade full koll på både regler, boll, westlifes nya singel samt Filips löpning. Därför friställdes Filip helt mot en målvakt som gjorde sig så liten han kunde. Filip kunde nu enkelt placera den till vänster eller till höger om målvakten. "Äsch tänkte Filip, jag gör som jag gör med tjejerna" och så drog han upp tröjan och visade sin välformade mage. Mycket riktigt gjorde målvakten precis som tjejerna och särade på benen för denna muskulöse Adonis och precis som med tjejerna gled den in med visst besvär. 1-0 till lag CC vilket var helt oförtjänt.
Domaren som dessförinnan mest hade utmärkt sig genom att vi hittade honom sovandes runt mittplan mitt i halvleken bestämde sig för att nu ska jag göra som i allsvenskan och se till att synas lite. Därför blåste han resten av halvleken för offside så fort någon kom närmre målet än straffområdet. På så sätt slapp han springa alltför långa sträckor. Trots detta lyckades SJ på något sätt placera bollen i mål. Jag utesluter inte att det var mitt fel även då jag för tillfället låg i fosterställning utanför plan. Stort jubel för deras hejaklack som bestod av mestadels främmande människor vilket nästan alla lags hejaklackar gör, vår egen undantaget.
Det mest spännande som hände i första halvlek var när Pontus blir nedsparkad och en kollega rusar in för att börja slåss med motståndaren. Detta dessutom med en hund i släptåg som inte visste vad som pågick men tyckte det var roligt att så många var så engagerade över något. Av respekt för denna person tänker jag inte berätta vem det är men jag kan säga så mycket som att han är den enda på Casinot som behöver boka extra flygstol för sin näsa när han sk ut och resa. Dessutom hyser han en hel del likheter med denna figur. Jag hyser också starka misstankar om att meningen med utbrottet inte var att skydda Pontus utan mer var för att få slita av sig tröjan som mannen i klippet. Personen ifråga har nämligen en förkärlek för att visa upp sin underbara överkropp. Dock hann han inte mer än försöka dra av sig jackan innan han snurrade in sig i hundens koppel och ramlade rakt in i en stolpe och svimmade av. Hunden förstod fortfarande inte vad som pågick men nu tyckte han det fick räcka med uppståndelse för en dag och gick istället och la sig hos sin matte som för övrigt är en urusel tippare. Domaren som passerade bäst före datum ungefär när Hitler marscherade in i Polen blåste av halvleken 5 minuter för tidigt och gick för att ta på sig glasögonen vilket han inte kunde använda så bra då han helt saknade ögon.
Andra halvlek började med att jag hade hittat min rätta plats, bänken. Det är allmänt ganska hafsigt spel och premiärnerverna lös igenom. Efter ett tag får jag hoppa in och står mest och hänger med domaren som var den enda på plan med sämre kondition än mig, vilket i hans fall faktiskt är förståeligt då han faktiskt varit död de senaste 10 åren. Hörseln funkade dock tydligen ändå då han istället för att se när det var frispark lyssnade efter när någon skrek, då blåste han frispark. Jag försökte ta fasta på det och gjorde det högsta skriket jag kunde uppbåda i en duell bara för att se att domaren då hade gått och satt sig i en bil istället som han trodde var en hörnflagga.
Vi började nu ta över mer och mer och Pontus startade ett anfall där han spelade ut till Arman. Arman som nästan var bakom mål och således aldrig kunde gör mål från sin position tittade upp och såg en skrikandes Pontus stå helt fri 5 meter från ett helt öppet mål. Pontus ska fan inte tro han är nåt tänkte Arman och försökte istället skjuta via två försvarare, domarens visselpipa och målvaktens högra öra in i mål. Det gick nästan men istället träffade den målvaktens vänstra öra i slutskedet och studsade därför ut till hörna. Jag vände mig om och såg på Pontus som hade mord i blicken. Som tur var är han en väldigt väluppfostrad kille för jag kan säga om Pontus hade varit Zlatan i det läget så hade Arman fått äta genom ett sugrör resten av livet. Det kan inte vara lätt att resa utomlands med bröderna Raftari för jag har aldrig sett någon av dem lämna ifrån sig ett enda pass.
Det blev istället hörna och Arman revanscherade sig genom att slå den så pass perfekt så det blev mål. Jag stod bredvid Goran i straffområdet och sa åt honom att springa mot första stolpen. Han gjorde mycket riktigt detta och mer än så. Han slängde sig och språngnickade in bollen förbi en panikslagen målvakt som nog aldrig mer vill se 3 meter bosnier flygandes mot sig.
Strax efter detta utnyttjade jag och Crouch ett misstag av SJ:s mittbackar och gick till ett anfall som mest bestod av att fippla sig fram. Detta gjorde vi dock så bra så Crouch fipplade bollen till mig som nu stod med bollen framför mina fötter endast två meter från ett öppet mål. Jag försökte mig på ett stenhårt vristskott i det öppna målet men sparkade i marken, stukade foten och bollen åkte på något sätt bakåt. Jaha, syndabock igen tänkte jag. Allt är verkligen som vanligt.
Än värre blev det 5 minuter senare när SJ kvitterade till 2-2 via ett mål som kan varit Ottos eller försvarets fel. Något där emellan är nog det minst troliga.
Efter 2-2 bestämde vi oss i båda lagen att matchen kunde vara slut där. Domaren kunde inte blåsa av för han hade vandrat iväg för längesen och återfanns inte förrän en vecka senare på ett hem för senildementa människor över 150 i Flen.
Matchen slut och glada miner hos de flesta. Det är roligt att spela fotboll. Glada miner hos de flesta förutom Arman som asförbannad väser ut sig det redan klassiska citatet: "När fan ska folk fatta att vi måste sluta spela så jävla engelskt och slå långt? Vi måste köra mer kortpassningar! Vi spelade såhär brittiskt förra året och det funkar fan inte!!!"
Detta är roligt på många sätt.
1, Att spela långt skulle vara att spela engelskt var något som kanske gällde för 20 år sen men knappast gäller nu när Premier League är världens bästa liga.
2, Att vi skulle klara av att spela med kortpassningar är ungefär lika troligt som att jag kommer gifta mig med Natalie Portman. Vårat rekord för antal passningar inom laget ligger på 1 och den var helt omedveten.
3, Vi vann vår serie förra året. Vilket spel vi än hade verkar det som det funkade ganska bra.
Som vanligt ska också spelarbetyg delas ut.
Skalan går mellan 1 och 5 där 1 = Usel och 5 = Division 6-klass.
Otto: 2
Släpper enbart in två bollar och plockar ner en del inlägg men ger ett något virrigt intryck idag. Står dock för dagens roligaste händelse när han räddat ett skott som han släpper en liten retur på men sen inte kommer åt då han inte lyckas ställa sig upp utan måste krypa fram mot bollen. Såg oerhört komiskt ut.
Wilde: 3
Bra kondition och bra vilja och dessutom jävligt snygg kille med snygg tjej. Bör kanske hålla sina passningar till max en meter långa. Eller ännu hellre, bryt bollen och spring sen därifrån och låt någon annan passa.
Goran: 4,5
Springer kopiöst trots att han har det svårt att få tillräckligt med syre där 3 meter upp i atmosfären. grym på huvudet och kryddar med ett riktigt klassmål idag.
Hesam: 3
Bryter många anfall innan till sist råkar springa in i Otto och därmed fick befarat brutet revben. Norrmän ska man inte ge sig på i onödan.
Olsén: 1,5
Egentligen tycker jag att han förtjänar minst en trea idag men han har fått 1,5 varje matchrapport med motiveringen att han ju i alla fall är fin att titta på och jag är inte den som ruckar på traditioner i onödan.
Arman: 2
Sköter sig helt ok men får massa minus för hans försök att skjuta från dödvinkel när Pontus står helt sopren framför mål.
Maycoll: 2
Gör inte skäl för sitt namn utan idag borde han kanske hellre hetat Nollcoll. Men han kämpar på och sliter hårt. Får dessutom tvåan för att han en snygg flickvän.
Henning: 4
Gör en riktigt bra match idag med assisten till första målet som lök på laxen. Bidrar dessutom med mycket glädje då jag nog aldrig sett Henning utan hans påklistrade Pepsodent-leende.
Utternäs: 3,5
Är riktigt duktig stundtals idag och tar många initiativ. Blir duktigt trött på slutet. Kanske dags att sluta röka?
Pontus: 4,5
Springer något helt sjukt mycket och kämpar och sliter. Försöker vara häftig genom att vara den enda som spelar i mössa trots att det är sol och 32 grader ute. Ger inte motståndarna någon lugn stund utan ligger ständigt och skaver på deras hälar. En äkta Håkan Mild med andra ord. En liknelse jag är säker han kommer uppskatta som det gaisarsvin han är.
Filip: 5
Jag hade bestämt mig för att ge Filip femman redan innan matchen startade. Är man så snygg kan man inte få mindre. Springer dessutom lika mycket som Pontus men har dessutom teknik till det. Fantastisk spelare.
Glyn: 3
Vägrade spela i försvaret med anledningen att han var för gammal för att orka försvara. Vi andra förstod inte riktigt logiken i det men så var det med det. Gör en, med Glyn-mått mätt, ganska alldaglig match idag.
Robin "Crouch": 3,5
Imponerar på undertecknad idag med starkt huvudspel och mycket frenesi. Borde fått en assist när han spelar fram mig till öppet mål vilket jag som sagt missar. Tappar däremot en poäng på grund av att han spelar i lila skor och hårband. En match till med den outfiten och jag kommer kapa honom i knähöjd själv.
Armans kompis: 3
Jag kom precis på att han var med idag och jag minns inte ett skit av hur han var på plan så det får bli en trea.
Jag själv: 0,1
Lyckas alltså vara ännu sämre än förra året vilket är en enorm prestation i sammanhanget. Får ändå en tiondels poäng för att jag har vett nog att byta ut mig själv flertalet gånger.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)